Damernas blogg: Min nya högtidsstund

22.4.2020

Klockan 14 varje dag sätter jag mig framför tv. Det är nästan så att jag tar på mig min finaste klänning, läppstift, och med kaffekoppen tryggt i handen. Folkhälsomyndigheten har pressis. 

För mig kan det närmast liknas vid när Ingemar Stenmark åkte slalom. Lite av den karaktären har det. Allvaret, samhörigheten och fascinationen över en personlighet. Sverige stod liksom stilla under några minuter när han susade ner för backen.

I det här fallet är det en byråkrat, statsepidemiolog, som ändå fängslar mig. Å fler med mig har jag förstått.

Tegnell – vad är det hos honom som gör att jag längtar efter att höra honom stå där framme på podiet och förmedla siffror och statistik? Svara lugnt på frågor från journalister.

Det är nästan så att jag inte längre hör vad han säger, jag betraktar bara, läser in varje rörelse, uttryck …

Svaret kanske är att vi behöver tröst av en trygg person som berättar för oss ”hur det är och hur vi ska göra”, antar att det är så …

Kan inte låta bli att undra, hur mår och känner han i det här – att plötsligt bli en närmast liknande ”landsfader”. Det är väl ändå inget han har valt, antar jag. Om en person hissas upp för högt, kan fallet när eller om det kommer bli ganska hårt. 

Det är nog så i alla fall att jag får ta ner mig själv och se honom och de andra som så stoiskt står där på podiet varje dag, se vad de egentligen är, för deras skull å min med för den delen. De är ”vanliga” människor de också. Som nu råkar kunna väldigt väldigt mycket om det som händer nu, och som kan svara på journalisternas frågor. 

Men ändå tack för att ni gör det så bra, att ni är där i rutan varje dag. 

/Annika 

Vill du läsa fler blogginlägg från Par i Damer? Klicka här!

Bli först med att kommentera inlägget

Ladda ned på Google Play